Beröm

Tankar om beröm

Synonymer till beröm är komplimang, lovord, eloge och uppskattning och en längre förklaring av ordet är ”påpekande av annans goda färdighet”. Detta är väl något vi alla känner till, men hur och när använder vi oss av beröm?

Min uppfattning är att vi bör bli mer medvetna om hur vi använder oss av beröm. Jag tror att de flesta människor, unga som gamla, känner när ett beröm är ärligt och samtidigt, å andra sidan, lätt genomskådar beröm som känns falskt. Att få höra att man gjort något bra och samtidigt veta att detta inte stämmer skadar självförtroendet istället för att hjälpa upp det. Det låter också klokt att fokusera mer på att berömma ansträngningen än att bara bedöma prestationen. Att lära sig att det är ok att misslyckas, att det är genom att göra fel som man lär sig att göra rätt är på samma sätt viktigt. Det grundläggande, enligt min erfarenhet som lärare, är att ge välgrundad feedback, som lär eleverna att tänka positivt och se lösningar istället för att fokusera på problem eller misslyckanden. Ingen människa är alltid perfekt och tur är väl det!

Du kan se beröm som ett mätinstrument. Varje gång någon säger något negativt om dig halkar din mätarställning ner en bit. Mätarställningen går sedan upp igen varje gång du får beröm, uppskattning och respekt från andra. Mätarställningen avgörs både av vad andra tycker om dig och vad du tycker om dig själv. Tycker du att du gjort något bra går mätarställningen uppåt, är du missnöjd med dig själv går mätarställningen ner. Vad som betyder mest; andras tyckande eller det egna tyckandet varierar från person till person. Vissa är helt beroende av vad andra människor tycker, de behöver hela tiden få bekräftelse från andra för att må bra. Andra litar mer till sin egen värdering av sig själv och påverkas inte så mycket av vad andra tycker om dem, vilket givetvis det bästa skyddet för att inte tappa tron på sig själv.

I en krönika i Corren.se (Lidköpings tidning, 02.01.2015) skriver Johan Sieverts om beröm. Han skiljer på beröm och beröm. När man får beröm för sina ansträngningar stärks självkänslan och man vill och vågar söka nya utmaningar, självkänslan påverkas positivt och man klarar bättre av eventuella framtida misstag. Att få talangberöm, alltså beröm för sin prestation kan, enligt amerikanska forskare, däremot vara direkt skadligt. Matas man för mycket med bara talangberöm lär man sig inte att se motgångar som utmaningar, rädslan för misslyckande blir hämmande och självkänslan åker lätt ”berg och dalbana”, eftersom den blir helt beroende av att ständigt prestera bäst och helst perfekt.

Vi lever i en värld där talanger uppmärksammas, exploateras och beundras, många föräldrar drömmer om att ha ett talangfullt barn. På TV finns olika talangtävlingar och talang är något som slår högre än hårt arbete och ansträngningar. Hur påverkas barnen av detta och hur påverkar detta sedan skolan och elevernas prestationer? Detta tål att funderas över, eller hur!

Det finns många bra bloggar, en intressant blogg skrivs av förstelärare i Svedala. Härifrån vill jag till sist citera läraren Annica Eld. Hennes inlägg skrevs i november 2014:

”Det bästa för att ändra ett beteende är att förstärka det positiva beteendet och på det sättet släcka ut det negativa beteendet … Att som lärare avsluta varje lektion med att ge beröm i form av att peka ut ett par saker som fungerade bra kan vara ett sätt. Ett annat sätt är att eleverna själv får sätta ord på vad som fungerade bra och hur de själv bidrog till detta positiva. Poängen med det sistnämnda är att eleverna då får syn på att det faktiskt går att förändra och att det är de som gör jobbet. Lägger man sedan till ytterligare ett moment; vad kan bli ännu bättre och hur kan du bidra till det, hamnar fokus på vidareutvecklingen”.

Läs mer på:

http://socav.gu.se/digitalAssets/1392/1392987_137braochdaalig.html

http://www.corren.se/asikter//ge-barnen-ratt-sorts-berom-7622254.aspx

http://webb2.svedala.selarare/tankar-om-berom-skolan/